Hemma hos Jenni

Jaha, så har det REGNAT i två dagar. Jag som trodde att jag bodde i Norrland.
Inser plötsligt hur gammal jag börjar bli. Kommer på mig själv med att oroa mig över tulpanlökarna som vi satte innan första frosten kom. DET är tantvarning.

Har för övrigt passerat halvvägs-strecket till förlossningen nu! Imorgon bär jag officiellt på ett barn, inte ett foster. Och nu kan det vara fullt ös därinne ibland! Igår var det boxningsmatch tror jag. Mycket konstig känsla. Men härlig!

Igår bakade jag och syster bullar. Min deg jäste inte. Jag förträngde det och bakade ut bullar och längder ändå. Dom såg goda ut. Lite sega kanske.
Fick spotta ut provtuggan och slänga allt.
Malin gav bort hälften av sina till mig. Dom var goda.

Matte är tillbaka, äntligen!! Utan blåtiror och trasiga knogar, vilken bonus. Dom kom hem med en bronsmedalj - kul!

Vi har bara slappat och kollat lite på Forden idag. Problemet är lokaliserat, det behövs (nog) bara bytas några packningar för att den ska gå som en klocka.

Nu har jag känt att Grodan har rört sig! Vilken märklig känsla. Det går inte att föreställa sig, och inte att beskriva heller. Men gud så underbart!
Annars växer magen i långsam takt, har börjat vänja mig vid den nu. Det är en liten omställning det där. Hela livet har man gått runt och försökt få kulmagen att se så liten som möjligt ut, och plötsligt så behöver man inte det.

Vill passa på att tacka Lena för att hon igår introducerade mig för tjärtabletter. Jag visste inte att dom var SÅ goda. Och så finns dom inte överallt. Nej nej, man måste LETA. Fick gå ända till OK och handla.
Fem askar.

Matte har bara varit borta i en halvtimme men jag saknar honom redan. Det är nästan lite hemskt. Det gör på fullaste allvar fysiskt ont i kroppen att skiljas från honom. Mitt hjärta, min vän, mitt allt.
Han sitter på tåget till Stockholm nu, och ska tävla i karate imorgon. Han är jätteduktigt på att slåss. Men jag är ändå lite orolig. Fast bara han använder sina vassa knän så kommer det nog gå bra. Vi har packat en rejäl matsäck också. Det är lite mysigt med tågresor på det viset.

Jaha. Så var man alldeles ensam då på sin lediga helg. Ja, fast jag har ju två stycken råmande katter som sällskap förstås. Hur är det möjligt att såna små djur kan låta så fullkomligt eländigt? Och högt. Och länge.

Nu ringde telefonen. Det var Enok från jobbet. Jag får jobba extra imorgon. Jippie. Då slipper jag ju gå runt och vara ledig helt utan mening. Och så får jag ju kval-ersättning. Inte illa.
Få se nu.. då har jag jobbat åtta av dom nio senaste dagarna.
Ja ja.

Jag börjar snart på nytt jobb förresten! Ska gå på ett vik uppe på RP from 1 december och fram tills hemmafruperioden på havandeskapspenning. Skitkul! Jag trivs jättebra där! Bara jag inte gör bort mig. Har iallafall lärt mig hur kaffebryggarna fungerar nu..

Äsch, nu tar jag ett bad och sen går jag och lägger mig. Puss puss på er

Kommer ni ihåg den där superdupergoda saften som man fick ibland när man var liten? Den där som man köpte på små essens-flaskor och som man var tvungen att koka? Den där som Britt-Inger (en av morsorna på gården) brukade bjuda på. Som smakade KÖRSBÄR. Och var det absolut godaste som fanns!

Den iallafal. Den har jag och systeryster lagt ner en timme eller så på att göra nu. Och ska jag berätta en sak? Den smakar SKITDÅLIGT. Urk. Urk. Urk.

Blir till att ta hem till syskon-kidsen till jul och se om dom gillar den bättre.

Vilken besvikelse.

Och nu ska jag runda av denna lediga dag med att dammsuga.

Kul.

PS. Doom sög. Gå inte och se.

Blä, jag lider fortfarande av sviterna efter gårdagen... Vi var några kollegor som gick ut och åt och drack öl (alkoholfri sådan för mig såklart) på ett favorithak här i stan. Jag kompenserade det lilla öldrickandet med att inta alltför stora mängder mat... Länge sen jag skrattade så mycket! Djäkligt trevlig kväll!
Tack för klänningen Åke!  (Fick en tischa i storlek 4XL för er som inte var där. Ska ju ha nåt att växa i...)

Och jisses vad magen växer! Var ute på stan med Challe och letade mammakläder igår oxå. Fy faan. Man är tydligen hänvisad till Lindex och deras kollektion tantkläder. Kände mig som en påskkärring. Burrr. Det blev bara några basic tröjor från indiska som får funka ihop med Mattes linnen.
Påminn mig att undvika vitt framöver.

Usch vad ensamt det blir när man har haft en massa härliga människor boende hos sig. Plötsligt så är det bara jag och katterna och dammråttorna som lufsar runt i lägenheten. Tråkigt!

Men ikväll blir det bio med Matte å Ida BM. Vi ska se Doom! Coolt.

Boktips: Om du behöver piggas upp i höstmörkret - "Hemma hos Martina" av Martina Haag. Aaahh vad kul!

Och vad roligt att ni skriver kommentarer! Fortsätt med det! Puss å kram på er allihop   /Jenni

PS. Bebben i magen är numer döpt av min vän Agnes. Den lille går under det passande arbetsnamnet:

Grodan

Idag har vi alltså varit och gjort unltraljudsundersökningen. Vilken fantastisk grej!
Nu har vi t.om. bildbevis på att det växer en liten människa inne i min mage! Näe, det finns inte ord för att beskriva känslan i hjärtat när man ser det lilla livet sprattla runt därinne. Helt makalöst. Och så såg allt bara bra ut också enligt sjuksköterskan. Nytt datum för förlossning: 8:e april. Med två veckors marginal åt båda hållen.

Nu ska jag å Matte ta oss ett bad efter en lååång dag. Och vänta in våra långväga vänner från Dalarna som kommer hit inatt!

Och imorgon kommer Challe också!

Här kikar underverket in i kameran, och det ser ut som att hon/han kliar sig på huvudet. Söt? Mjae, kanske inte genast, men tänka att man omedelbart älskar nåt som ser så märkligt ut!