Herr Breger har flyttat in

Herr Breger

Nåt som alltid funkar när man är lite nere är ju att shoppa sig lite lyckligare. Eller hur?
So. See it and weep Lojs!!! Vi har fått en ny medlem i familjen. Min alldeles egna lite för tidiga födelsedagspresent till mig själv.

Bord överflödigt

Bord överflödigt

Oj det var ett tag sedan. Inte varit inne å skrivit på lääänge. Denna bild är från nyårsafton. Hittar ingen nyare bild på kaggen, så håll tillgodo (ska be Matte om en fotosession snarast). Vad händer i Ume då? Jo, jag har slutat arbeta! Grodan blev hotad på jobbet (mkt obehagligt), så chefen tyckte att jag skulle må bättre av att vara hemma dom två sista veckorna. Det kändes lite jobbigt att gå tidigare, var svårt att släppa egot och arbetsmoralen, men nu när det gått en vecka känns det riktigt bra. Lite märkligt bara att jag inte ska jobba igen på typ ett år. Voj voj.

Mattes härligt underbart galna familj har varit här i helgen och firat min söte karl som fyller år idag. Har inte skrattat så mycket på länge! När Svärmor Gunnel och Faster Maria träffas blir det bara så otroligt mycket glädje och kärlek! Det bubblar liksom över, och man får ont i leendet och magen av lycka.

Skönt med en sån här helg efter en annars rätt jobbig vecka. Saffe har varit jättesjuk (men mår bättre nu)och vi har haft stor sorg i familjen. Drömmar och glädje och hopp som blev tårar. Tårar och tomhet. Det finns inte ord.

Digitala övningar

26019-9

Jaee, några mästerfotografer är vi inte än...  Men spana in mitt hårsvall! Det ska bli sååå himla låååångt.

Var hos barnmorskan igår och lyssnade på Skruttens hjärtljud. Dom var starka, jämna och fina. Underbart! Det är helt sjukt vad rädd man blir när det är "tyst" lite för länge därinne. I förrgår grät jag hejdlöst av lycka då den lille äntligen svarade på Mattias Hallå-rop med en välriktad spark (håll käften?) mot hans mun.
Det är en salig glädje att vara gravid, men satan så mycket oro också.
Och helt stabil är man väl inte heller. Såg Henkes å Saras son Noa för första gången igår.
Började lipa. Såklart.

Nu ringde mamma. Jag är uppsagd från jobbet som personlig assistent. Jag? Uppsagd? Det är första gången i mitt liv som jag fått sparken. Konstig känsla. Men tydligen blir man det då man inte arbetat på över sex månader.