Trött och less?
Han växer så det knakar
Och äntligen kan han ha dom rosa byxorna som jag köpte redan när han låg i min mage. Så snygg!
Måste erkänna att Eddie har betydligt bättre kläder och stil än sin mamma.
Min garderob består av ett urtvättat urval fula tischor och tre-fyra par jeans. Och så en massa gammal skit som jag aldrig använder. Har börjat skänka bort till höger och vänster, men ser fram emot att få slänga massor när vi börjar sortera inför flytten.
Längtar! Att tiden kan gå så långsamt.
Drar till IKEA på fredag med min älskling för att provsitta lite soffor och sno idéer till barnrummet som vi äntligen ska få göra iordning.
Just nu sover jag och Matte lite på undantag i gästrummet.
Vi resignerade inför vår överman (Edvard) och flyttade ut så han fick sovrummet för sig själv.
Edison har börjat med en hel del nya trick nu. Han sitter själv långa stunder! Men helst på mjuka underlag eftersom han förr eller senare alltid tappar balansen. Och så har han börjat begripa hur man dricker ur glas. Fortfarande väldigt kladdigt, men ändå.
Och så:
TVÅ TÄNDER!
Sjuk igen.
Har tydligen inget immunförsvar alls.
Det är svårt att vara en bra mamma när man mår så här risigt.
Jag vill liksom bara bädda ner mig i soffan med en kopp tenung (te med honung) och glo på Oprah. Kan till och med tänka mig att se på MacGyver.
Men det vill inte Ed. Han har inte riktigt förstått tjusningen med day-time-tv.
Så jag tar hjälp av killarna Ibu och Metin (kanske en av de bästa reklamerna för tillfället, bara ICA som klår dom) och låtsas vara Lattjolajbans-Jenni.
Det är alltid underbart när Matte kommer hem, men idag var det extra skönt.
Han tog ut Lillisen en sväng och köpte mat och halstabletter åt mig.
Nu ska vi kolla på film.
Bara lite fler fina bilder först.
Världens bästa uppfinning.
Världen sötaste pojke.
Höst-rött hår igen.
Idag har jag och Edison varit ner på stan med två andra snygga morsor och deras vackra barn. Kollat in Lilla Mirakel och Polarn. Men eftersom vi är i byta-kamrem-och-husflyttar-stadiet så fick lillprinsen bara lite strumpor.
Usch vad fattigt det lät. Så illa är det inte. Mycket tack vare mammi och pappi för deras ekonomiska bidrag. Utan er hade det inte gått att skaffa bil, tusen tusen tack för all hjälp! Vi har även införskaffat en ny bilbarnstol för slanten. Den verkar vara bekväm. Ed somnar då alltid i den.
Ikväll ska jag och Matte fira att han kommer jobba fyradagarsvecka framöver! Han ska ta ut en pappadag på fredagar, så nu ska jag anmäla mig till bemanningen, och gå in och jobba lite extra.
Kul.
Är både uppriktig och ironisk när jag säger det. Känns märkligt att gå tillbaks till jobbet efter så lång tid. Men, hey, jag trivdes ju där innan!
Det blir nog bra.
Han sover - äntligen "mammaledig"
Puh vilken låååång dag. Matte fick baka en liten kula snus åt mig innan han gick på träningen.
Det var det enda alternativet till att springa iväg efter cigaretter.
Måttet på hur jobbig dagen har varit kan mätas i hur stark tobakslängtan man har på kvällen.
Och nu sitter jag som sagt här med en rinnande lössnus under läppen.
Och mår lite illa faktiskt.
Ingen härdad snusare jag.
Min käre karl har även ordnat öronproppar av den större kalibern till mig. Small funkar inte längre. Skorven håller mig vaken på nätterna trots gult skum i öronen.
På begäran från Agnes - STORT JÄVLA GRATTIS TILL NYA JOBBET DARLING - kommer även lite nya bilder:
Glad Ed chillar i sängen.
Hans lilla tand!
Nu ska jag bänka mig framför tv:n. Från koja till slott.
Men först spotta ut äcklig snus.
Puss å kram från trött Jenni.
Bah vilken dag.
Idag är det inte lika roligt längre kan jag meddela.
Lillpojken har grinat i en timme. Konstant.
Grinat så han blev knallröd i ansiktet och tungan darrade i gommen. Blicken fäst nånstans i taket, och tårarna sprutande. Enda gången han slutade skrika var när han var tvungen att hosta (och jag kan faktiskt inte låta bli att tycka att dom där hesa hostningarna är himla söta).
Han vill inte äta, och absolut inte sova. Han vill inte bli kramad, och inte vara ensam. Han vill inte ha nappen, men tuggar frenetiskt på sina fingrar.
Tuggar på sina fingrar.
Med sin sylvassa lilla tand.
Undrar vart det gör ondast? Tanden eller fingret?
Nu har han iallafall till slut däckat (av ren utmattning tror jag), och jag tror att jag ska göra detsamma.
Just ja!
Och jag har redan glömt bort hur ont det faktiskt gjorde att klämma fram honom.
Hjärnan är fantastisk.
Coola killar
Eddie stoltserar i sina "gå-till-banken-kläder". Finskjorta och rockersjeans.
Att det kan vara så kul att sätta på ett barn kläder. Det trodde jag inte.
Jag kan inte ha lekt tillräckligt med dockor när jag var liten.
Nu börjar han att utveckla lite personlighet också.
Eller är det vilja det kallas?
Voj voj vilka vredesutbrott han kan få.
Men däremellan är han en glad liten skit.
Han vaknar alltid med det största leendet.
Och det botar snabbt mitt usla morgonhumör.
Och så är han ju som gjord för att pussa på.
Ed's inlägg
yygggggggggcxccxcgä.cccfzxcccxzaaabn
7¨7´p--q2p+¨åa<
z +p0e2e32zxddddddddddddddddzzzzzzzzdx
fdx
x
´<a<<<<<<<<<<<<<<<<<<azzzzzz +´ 2öaaaaa<A<zlzyuu<<z
Z<¨
U YHTGYG
8,999RRT7T4ÅWR3QESAAAAAAAAAAAS ASSEESC2DK6IIIIIIIIITTYYYYY
Å0+Å´´´P0
´0
0ÖLÄ47
9,0+1
,+00Ä'QQ§q !